Pappa Stövel ringde precis. Alltså hit till jobbet. Det blev inte världens bästa samtal är jag rädd. Just denna förmiddag har jag telefonjour och svarar i telefon på löpande band. Därför kopplar jag inte riktigt, trots att någon presenterar sig med namn. Jag skrev t o m ner hans namn på mitt block när han presenterade sig, men nope - inget aha-moment alls.
Följden av detta blev alltså att jag svarar artigt när han frågar hur jag mår och tänker för mig själv att detta var ett lite udda samtal. Det är först när han börjar prata om sin son som jag förstår att det här är faktiskt någon som vill prata med mig som privatperson. Jag kan säga att det blev ett mycket haltande samtal den första minuten...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar