lördag 10 oktober 2009

En hund minsann...

Har varit uppe hos grannen (bästis mamma) och druckit vin. Trevligt. Men nu är jag hemma igen. Grannen ovanför har de två tjejerna hemma igen och jag blir inte ens irriterad?! Undrar om det beror på vinet eller på vetskapen om att jag har öronproppar att ta till ifall jag vill slippa höra dem.

Igår hade grannen bredvid också flickbesök. Det är egentligen jättebra, han brukar lugna ner sig när han har flickvän. Men just igår började de vänslas redan vid nio-tiden. Precis när sonen skulle sova. Denna nya flicka var lite högljudd eller vad man ska säga. Eller så står sängen bara väldigt nära väggen.

Hur som helst så hörde förstås sonen allt. Han avbröt mig mitt i en mening och sa:
- Schhhhh, hörde du?
Jag försökte spela dum, kände inte att jag ville ha denna konversation och låtsades därför att jag inte hörde. Men sonen insisterar:
- Vad gör de hos grannen?
(Tystnad från min sida)
En stund passerar innan sonen kommer på det:
- Jag tror att de har skaffat hund därinne...
Japp! Klart att det var en hund! Vi på denna sidan väggen kommer att leva med hundteorin den närmsta tiden. Kanske, kanske kommer jag att komma med ett fruktansvärt avslöjande någon gång när sonen är tonåring... :)

Inga kommentarer: