Here comes the sun

I morse på min morgonpromenad sken solen rätt i ögonen på det där sättet som brukar irritera mig på somrarna. Det gick inte att titta upp överhuvudtaget eftersom solen stod så lågt och var på väg upp. Jag fick istället titta ner i marken precis framför mig men jag njöt till fullo av varenda steg. Den är tillbaka! Hopp om livet.

Idag har vi förstås varit på bokrean. Sonen och bästis var inte särskilt glada över detta tilltag och bad och bönade om att få stanna hemma. Icke! Bokrean är att likställas med påsk och valborgsmässoafton predikade jag. Man stanner inte hemma när man har möjlighet att premiärgå på bokrean.

Det var inte ens särskilt mycket folk där. Misstänker att folk har fokus på att försöka ta sig hem nu när det är lite si och så med kollektivtrafiken. Det tar mig i regel en och en halv timme att ta mig till jobbet under de här premisserna. Minst en halvtimme spenderas på tågstationen varje morgon. Å andra sidan så har jag lagt ner allt vad stressande heter och försöker att inte heller låta mig irriteras på halvdan trafikinformation. Det känns dock som att det är okej att komma lite sent till jobbet i dessa dagar. Imorgon är det dessvärre viktigt möte hela dagen och jag måste vara där senast kl. 9.00 - jag får se det som en utmaning.