Timmar som bara avlöste varandra

Hemmakväll framför tv:n. Egentligen inte självvalt. Jag hade nog hellre gjort någonting idag. Å andra sidan så har jag inte ansträngt mig särdeles mycket för att något ska hända. Timmarna bara avlöste varandra och plötsligt var det snudd på kväll.

Det blev lite pinsamt med dagismamman förra helgen. Jag - uppenbarligen en smula självgod - trodde ju att hon kanske inte vågade fråga mig ifall vi skulle göra något. Jag skickade därför ett sms men hon svarade aldrig och därmed så blev situationen en aning krystad. Jag såg henne flyktigt nu i veckan och vi hejade (hon satt i sin bil). Nu har vi hamnat i den där lite spända situationen när vi träffas. Ska hon be om ursäkt för att hon inte svarade på mitt sms? Ska vi låtsas som ingenting? För min del så är det ingen stor grej, men jag fortsätter i min självgoda anda och inbillar mig att det är det för henne. Det känns inte som att det är läge att skicka ytterligare ett sms även denna helg hur som helst.

Grannen (min vän grannen) är uppslukad av sin förälskelse och har knappt synts till de senaste veckorna. Övriga oväsenframkallande grannar har lyst med sin frånvaro ikväll och det har varit alldeles tyst här hemma. Positivt är att jag har betydligt mer energi den här helgen än jag hade för en vecka sedan. Ikväll blir jag nästan rastlös av att sitta i soffan. Förra helgen hade jag knappt ork att ta mig ur den.