Pappas födelsedag

Pappas födelsedag idag och jag har varit iväg till kyrkogården och planterat blommor på graven. Skogskyrkogården är pampigt vacker, det är den. Jag tycker om känslan när man står precis framför allén och ser alla resliga tallar sträcka sig högt upp mot himlen som kompakta murar av träd längs gångstigen. En känsla av litenhet; inför naturen och kanske inför livet också på något vis. Pappa skulle fyllt 75 idag om han hade fått leva. Märkligt, han hade varit en gammal man. Det är mycket, mycket sorgligt att han aldrig fick träffa sonen, jag tror att han skulle blivit helt begeistrad i honom.

Imorgon är det släktträff och 40-års kalas med släkten på pappas sida. Känner ett visst motstånd, inte för släkten utan mer för deras vänner. Misstänker att det är kärnfamiljsideal och villa/radhusobligatorium som dominerar. Compact living inne i stan som ensamstående mamma är nog snudd på excentriskt i dessa sammanhang. Känns inte helt motiverande.

Två veckor kvar, 14 dagar. Jag har snudd på gjort en tredjedel av tiden utan sonen idag.